Den 27 maj, kort efter att jag blivit påhoppad och mordhotad av de två missbrukare som bor i fastigheten mailade jag hyresvärlden Frälsningsarmén. Det är också de som valt, via sin verksamhet “öppenvården”, att placera missbrukarna i huset.
Jag har bytt ut namnen i mailet. Mats är missbrukaren som bor mitt emot mig, och Pelle är missbrukaren som bor längst upp.
Hej “Eva”.
Eftersom det är ni som valt att placera de inblandade personerna i fastigheten så är det faktiskt ert ansvar att se till att situationen löser sig.
Jag vill påminna dig om att de två inblandade personerna har hotat mig till livet. En långsiktig lösning på problemet är därför att önska.
Jag vill även uppmärksamma dig på att “Agda”, som är ansvarig för Frälsningsarméns öppenvården i Jönköping, tyvärr inte alls verkar inse allvaret i situationen. Kanske har det att göra med att hon under mycket kort tid misslyckats med att placera människor med rimliga förutsättningar i ett eget boende. Det var inte länge sedan hon valde att placera en person som heter ”Kalle” i fastigheten. “Kalle” blev sedan vräkt från fastigheten efter flera varningar.
Hur kan detta hända gång på gång?
Hur många gånger ska hon få göra om samma misstag?
Här är några av de ”incidenter” som har inträffat under den senaste tiden;
Mordhot
“Mats” och mannen längst upp ( jag tror han heter Pelle) hoppade på mig nere på gatan och slet tag i min hals. Han fick ett rejält tag i min hals (jag har fått reda på att han tidigare varit tyngdlyftare). Jag tog mig dock loss och de jagade mig sedan runt kvarteret. De hotade att ”döda mig”. De skrek även flera gånger; ”nästa gång jag får tag i dig ska jag skära halsen av dig”. Detta hände flera gånger och skriken och hoten uppmärksammades även av Polisen som tog emot mitt nödsamtal via telefon. Polisen kom snabbt till platsen och tog med personerna in till polisstationen. Händelsen är givetvis polisanmäld.
Det känns nu mycket obehagligt och olustigt för mig att vistas i trapphuset.
Den här situationen har dessutom de båda gärningsmännen erkänt till Agda. De har bland annat erkänt att de sprungit efter mig, och jagat mig.
Tidigare under dagen hade jag haft en kort diskussion med Mats, där jag bland annat tog upp det här med rökningen i trapphuset.
Brandlarm går utan reaktion
För mindre än en månad sedan märker vi att det luktar rök i lägenheten. Vi går ut i trappuppgången och märker att röken kommer ifrån lägenheten mitt emot (Mats lägenhet). Fler hyresgäster märker att brandlarmet går och känner lukten av röken. Leif, som har lägenheten ovanpå min, ringer på Mats dörr. Eftersom att ingen öppnar, och brandlarmet är igång, så ser vi ingen annan lösning än att larma.
Polisen kommer först till plats. De bankar på dörren. De ringer ihärdigt på dörren. Trots röken och trots brandlarm så öppnar ingen.
När brandkåren väl är på plats bryter polisen upp dörren. De konstaterar ganska omgående att röken kommer från mat på spisen. Mat som glömts på spisen. Det allvarliga med det hela är att Mats vid detta tillfälle befinner sig i lägenheten tillsammans med en annan, för mig okänd, person.
Tyvärr uppmärksammades inte röken av varken Mats eller hans kompis. Inte heller hörde de polisens hårda bankningar på dörren. Och inte heller reagerade de på att brandlarmet var igång.
I vilket tillstånd Mats befann sig i vid tillfället vågar jag inte ens spekulera i….
När jag tog upp incidenten med Agda presenterade hon genast en lösning på problemet. Hon berättade att de från och med nu hade installerat ett spislarm. Spislarmet funkar som så att om man har spisplattorna igång för länge, så utlöses ett larm. Med en sådan här lösning skulle något sådant här aldrig kunna inträffa igen. Döm av min förvåning när jag insåg att Agda menade allvar. Det verkade som att hon verkligen trodde att lösningen på problemet stavades ”spislarm”.
Rökning i trapphuset
Jag har vid flera tillfällen sett Mats stå och röka i trapphuset. Jag har då uppmärksammat honom på att det inte är tillåtet att röka i trapphuset.
Även Viktor, som bor på samma våningsplan som mig, har sett Mats tända cigaretter inne i trapphuset.
Rökningen är ett problem.
Fastmöglade mattor
Viktor, som bor på samma våningsplan som jag, berättade att han fick en fråga av Pelle (missbrukaren på våning 4). Pelle undrade om Viktor kunde städa upp hans glasbord. Pelle förklarade för Viktor att han ”däckat” med pannan ner i glasbordet och att han behövde hjälp med att få upp allt glas.
Viktor erbjöd sig givetvis att hjälpa till. När Viktor var i lägenheten insåg han att situationen var allvarligare än vad han först trodde. Förutom att Pelle var i akut behov av en rejäl städning, hade han helt missat att hans matta helt hade möglat fast i golvet.
Jag kan tänka mig att detta förmodligen innebär att lägenheten behöver saneras.
Psykakuten i Jönköping
En anställd vid psykakuten i Jönköping har berättat att hon varit ute i en av dessa två lägenheter (Pelle eller Mats). Tyvärr kunde hon, pga. tystnadsplikt, inte berätta vilken av de två lägenheterna det handlade om.
Hennes professionella åsikt var dock att hon inte alls kunde förstå hur personen kunnat bli placerad i ett eget boende, eftersom att han inte ens verkade ha de mest grundläggande förutsättningarna för att klara av ett sådant.
Det här är några saker som har hänt. Det finns även en hel del annat att berätta.
Jag vill bara göra er uppmärksamma på att dessa två personer inte verkar ha de förutsättningar som krävs för att klara av ett eget boende. Det jag har räknat upp bevisar just detta.
Däremot tror jag att de är i behov av rehabilitering. Men de behöver rätt rehabilitering. Att placera två missbrukare, som känner varandra sedan tidigare, i samma trappuppgång är nog inte något vidare bra tillvägagångssätt. Kanske kan det till och med göra mer skada än nytta.
Snälla, ta situationen på allvar. Det är allvar. Prata gärna med Viktor. Han känner till situationen i trapphuset. Även Leif och Birgit (en annan hyresgäst) är mycket väl medvetna om läget.
